Jag vill gärna tro att vi lever i ett bra och tryggt land. Ett land med fina hänsynstagande människor som värnar om barn, djur och gamla. Efter att idag beskådat nyheterna på TV så börjar jag tvivla. Ett inslag handlar om en kille som blir omhändertagen av polisen pg a något brottsligt han gjort. Måhända korrekt. Det ska tilläggas att killen ifråga uppgivit till polisen ett flertal gånger att han hade djur hemma som behövde tillses. Ett faktum som ignorerades av polisen. Vad som hände med de stackars djuren är inte så svårt att lista ut.
Ett andra inslag handlade om hur man på ett dagis på grund av de regler som satts upp tvingat i barnen mat och dryck. Bl a hade en ettåring fått en banan nedtryckt i halsen då den inte orkade äta just då. Andra barn hade fått vatten nedhällt i halsen eftersom det stod i regelverket att det skulle drickas ett halvt glas till varje måltid.
Inslagen om äldrevården behöver jag nog inte ens citera, det finns en uppsjö av dem beträffande vanvård av våra gamla på äldreboenden.
Jag ställer mig frågan vad det är som pågår? Vad är vi för ett samhälle som låter det här ske? Vi är alla en del av samhället och att ta del av händelser som ovan beskrevs får mig att känna en enorm skam. För vi har alla i en demokrati ett ansvar för det som sker. Det vi låter ske. Eller håller vi att på urholkas mentalt på grund av det mångfaldiga mediala utbudet i modern tid? Kanske vi vänjer oss vid att höra detta om och om igen. Dessa otaliga historier om ett samhälle i förfall. Vissa saker ska vi aldrig behöva vänja oss vid. Den dagen vi börjar acceptera att barn, äldre och djur far illa är det försent. Jag väljer att leva i tron att det inte är försent. Att jag än kan påverka. Göra min röst hörd.
"De tårar man sväljer är bittrare än dom man fäller" - Victor Hugo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar